Eftersom jag inte har någon hund hemma idag heller som jag kan uppdatera om tänkte jag skriva lite om mig själv. Mitt namn är Sandra Johansson. Jag är 23 år gammal och bor tillsammans med min pojkvän Tommy (och Svea såklart) i Gävle. När jag var 14 skaffade min familj hund. En omplaceringstik på 2 år vid namn Ronja som jag känt sen hon var runt halvåret om jag inte minns helt fel. Självklart var det en dröm som slog in. Samtidigt, samma månad, fick jag en lillebror på min mammas sida. Som ni kanske kan ana är mina föräldrar skilda och det var min pappa som skaffade hunden, Ronja. Det blev en kluven situation då jag ville hinna med två av dom sakerna som stått överst på min önskelista i alla år, hund och lillebror sen hade jag även skola, fotbollen och kompisar som skulle hinnas med.

 

Jag har alltid haft nördigt stort intresse för hundar men även djur i övrigt. Jag har ägt fiskar, hamstrar, sköldpaddor och marsvin. I vår bokhylla står över 50 hundböcker. Inte för att skryta allt för mycket men jag kan även namnen på över 200 raser. Nördigt? Jag vet. Jag går även på hundmässan i Stockholm varje år i december, båda dagarna! Drömmen är att jobba med hundar och jag har även gått en hunddagisutbildning. Nu är det dags att börja spara och satsa på att jobba med min dröm. Det är en lång väg att gå men jag ska nå dit!

 

1 februari 2012 hämtade vi hem min och Tommys älskade valp, Svea. Vi kom överens om att jag skulle dra det största stråt eftersom det var min idé att skaffa hund. Nu är det 50/50 mellan oss. En hund är så mycket mer än bara en hund. Det är nästan bara dom som ägt en egen hund som förstår att hund är en livskamrat full med glädje och kärlek. Det är inte ett djur som bara behöver gå ut och gå promenader och sen är den nöjd. Den kräver nästintill lika mycket uppmärksamhet som ett litet barn. Men det är någonting jag har längtat efter, jag visste exakt vad jag gav mig in på när vi skaffade Svea och jag har inte ångrat en sekund av den tid vi hittills haft S.