Jag har fått lite bilder på Svea från Leksand av pappa.

Ikväll när jag kommer hem från jobbet är min skatt hemma igen! ☺️❤️

Det har varit en riktigt bra dag. Det har varit full rulle hela dagen. Jag och Tommy tog en promenad ner till ett stort grönområde alldeles i närheten med Svea. Där började dagen ta fart. En underbar morgonpromenad med sol, pojkvän och en sprudlande hund. Sen fortsatte dagen med att mamma med familj kom hit. vi tog en promenad till en fors som även den ligger i närheten. Jag är så sjukt bortskämd med att ha så fin natur och promenadstråk alldeles där bor. Sen fikade vi lite här hemma och nu har dom åkt hem och jag har slängt mig i soffan framför OC. Den serien var väldigt länge sedan jag såg.

 

Morgonpromenaden. Hur glad blir man inte av den här bilden?

Jag och Svea skulle ha en mysig morgon på tomten med lite bollek och fina bilder. Först och främst är det svårt att få bra bilder på en liten damp-hund i det här mörkret. Sen började Svea spåra ur och gräva i våra rabatter..

När hon kom in fortsatte hon med att bita i min sko, blomman, mina tofflor. Men hur olydig hon än är får hon mig att skratta åt hennes tokiga idéer! :)
 

Ni anar inte hur skönt det är att vara hemma och veta att jag är ledig imorgon. Jag hade som sagt tänkt att återhämta mig efter den ca 65 timmars långa arbetsveckan och ladda inför den kommande veckan som troligtvis kommer bli några timmar längre än den som nu passerat. Jag får besök av mamma, hennes sambo och min söta lilla bror på dagen. Tommy sticker iväg och jobbar på eftermiddagen och jag har stor lust att åka till Ikea och handla en soffa men frågan är vad som bör prioriteras, en eftermiddag i soffan eller Ikea? Jobbigt när halva hjärnan tänker hemmadag i soffan medan andra vill få i ordning hemmet. Än så länge ser hemmet för katastrofalt ut för att visas här på bloggen. Tiden har näst intill stått stilla här hemma senaste veckan känns det som. I alla fall för min del. Min fina man slipar och målar i den mån han kan medans jag inte ens hittat mina smycken än. Bygga upp en butik samtidigt som man flyttar är ingen bra kombo. Jag har åkt hemifrån vid 05.30 och kommit hem runt 19.15 dom senaste dagarna. Snart kan jag börja komma i ordning hemma, om sisådär en vecka och två dagar. Jaja, vi har all tid i världen för jag har inte tänkt att flytta på många, många år! Nu står T och slipar medan jag latar mig i soffan. Snart blir det Så mycket bättre, dubbel bemärkelse, med choklad och popcorn!

 

 

Bjuder på några bilder som Stina tog på mig och Svea i våras. Imorgon är det jag och Svea mot världen.

Bilderna är halvbra. Att få till bra bilder i detta novembermörker är inte det lättaste men man ser klart och tydligt att Svea flyger fram i skogen i alla fall!

Dagen började med en mysig promenad med Tommy och Svea i skogen. Det är underbart att ha ett stort skogs- och friluftsområde några få minuter från hemmet. Svea flyger fram och tillbaka i skogen och gör av med så sjukt mycket energi. Buskar och snår är ingenting som hindrar henne från att kasta sig ut efter pinnar. Inte konstigt att hon får små sår på tassarna och revor på magen. Men vad gör det när hon är så lycklig. Hur som helst gick vi hem och packade upp en till kartong och åkte sedan iväg till Ikea med Tommys familj. Ikea en lördag kommer jag aldrig mer göra om frivilligt. Herrejösses vad folk det var! Lång kö till informationsdisken, kassa och varuutlämning. Men nu är vi några kronor fattigare och lite inredning rikare. Jag längtar sjukt mycket tills vi är klara här i huset. Tills allt är på sin plats, väggarna är målade och fondtapeterna är uppe. Redan nu idag har Tommys pappa börjar måla och slipa vilket vi kommer fortsätta med i morgon.

Där smsade jag även 50 kronor till Filippinerna också. Jag har funderat på det väldigt länge men jag har varit osäker på hur mycket pengar som verkligen går till Filippinerna och hur mycket som går till något helt annat. Radiohjälpen förklarade att nästintill allt går till de behövande. (46.90 om jag inte missminner mig).

 

 

Det är fredag. Fotbollen drar snart igång och nu är det helg. Känslan är på topp. Tommy kollar på fotbollen med grabbarna grus ikväll och jag har huset för mig själv tillsammans med Svea. Svea verkar inte alls lika tillfreds med tillvaron som jag är. Hon piper och springer fram och tillbaka, ställer sig på bakbenen och tittar ut igenom fönstret. Säkerligen för att hon vill att T ska komma hem igen. Jag undrar hur lång tid det tar innan hon förstår att det är här hon kommer bo för resten av hennes liv och det är här hon kan vara lugn och avslappnad, precis som hon var i lägenheten hemma i Gävle.

 

Hur som helst är jag sjukt glad över att det snart är helg. Trött som tusan men nöjd med arbetsveckan. Resvägen till och från jobbet går förvånansvärt bra. Även om det finns många vägar för mig att åka och alla tåg, bussar och tvärbanor måste tajma varandra. Idag när jag skulle åka hem var tunnelbanan sen vilket betydde att jag missade min tvärbana. Istället åkte jag vidare några stationer för att byta tunnelbana för att hinna med bussen. Tyvärr missade jag tunnelbanan eftersom den tunnelbanan jag kom med var sen. Ja ni fattar? Är någonting försenat är det lite kört. Men jag tycker som sagt att det går riktigt bra att åka ändå.

 

 

I söndagskväll släppte vi ut Svea på tomten så hon kunde kissa en sista gång innan vi skulle sova. Runt våran tomt är det plank så vi ser inte ens över till grannarna vilket gör att vi inte behöver ha någon större koll på Svea utan hon kan strosa omkring på tomten som hon vill, trodde vi.. När jag släppte ut henne hörde jag att hon sprang efter något men jag brydde mig inte så mycket om det eftersom trädgården är "hunsäker." Efter ett tag när jag skulle ropa in henne var hon inte kvar på tomten. Hon stod på andra sidan planket, hos grannen.. Svea hade alltså lyckats rymma genom ett litet hål under staketet.

 

Jag försökte locka tillbaka henne men nej, då var det helt plötsligt läskigt att krypa igenom hålet. HUR FAN KOM DU DIT DÅ BYRACKA?!? Hur som helst sprang hon lite fram och tillbaka på grannens tomt vilket grannen självklart  upptäckte. Han öppnade sin balkongdörr. Svea skäller ut honom och springer sedan in i deras hus. "Hon är inne i vårt sovrum nu" hörs på andra sidan staketet. Ja, jag ville gärna sjunka genom marken och försvinna. Strax efter är hon ute ur deras hus igen och vi kunde tillslut locka tillbaka henne genom hålet igen. Alltså hur pinsamt kändes inte det där? Tankarna svävade runt i huvudet. Var dom hundrädda? Hann hon smutsa ner något fint överkast med hennes smutsiga tassar? Hade hon sönder något? Alltså jag hade en liten klump i magen efter det där. Igår var vi över och bad om ursäkt och lyckligtvis hade Svea inte gjort någon skada alls och dom var inte det minsta hundrädda. Så med hjälp av Svea har vi nu presenterat oss för grannarna och vi ska så fort vi kan se över om det finns något mer hål som Svea kan tänkas krypa igenom. 

Hon är iallafall i goda händer under dagen hos pappa :) 

/ Nu får jag inte gå ut och kissa själv längre. Jag fattar ingenting!? 

Just nu ligger jag i sängen med Svea vilandes under täcket med huvudet på mina ben. Jag tycker att hundar är fantastiska djur om jag inte nämnt det tidigare. Svea känner av när jag är ledsen, när jag är glad, när jag är sjuk och när jag är stressad. Vad som inte är lika fantastsikt är att hon har tröttnat på att jag är borta hela dagarna. Trots att hon har sällskap av min pappa just nu innan flytten verkar hon ändå vilja sätta mig på prov och få igång mig. Så fort jag är hemma börjar hon med sina knäppa idéer. På mornarna när vi stiger upp gör hon allt hon inte får och väntar sedan på att jag ska komma och säga till henne. På kvällarna när jag kommer hem gör hon exakt likadant tills jag slagit mig ner i soffan. Då får jag snabbt sällskap av min knäppis som gärna kryper ner under filten med mig. Precis som det är nu när jag skriver det här inlägget. En morgon när jag satt och åt frukost hörde jag att Svea skällde till på ett busigt sätt. Suckandes gick jag mot de rummet hon skällde från och vad ser jag? Jo en hund som står i lekställning i en säng som hon absolut inte får vara i och det vet hon mycket väl. Med ytterligare ett "bus-skall" hoppar hon ner från sängen och ger full fart ut i vardagsrummet och biter lite i soffan som hon självklart inte får samtidigt som hon sneglar mot mitt håll. Hur tusan ska jag kunna säga till henne och verkligen mena det när hon är så söt och full i bus? Dessutom vet jag mycket väl att det är mitt fel att hon reagerar som hon gör. Hon vill helt enkelt ha sin matte hemma om dagarna. Jag måste ta mig i kragen och aktivera min hund mer när jag är hemma.

"Skäll inte på mig matte"

 

Vi tog en promenad till en väldigt stor hundrastgård nu på eftermiddagen. Svea har kommit i skymundan nu dom senaste dagarna och har helt enkelt fått nöja sig med den vanliga halvtimmespromenaden varje gång vi gått ut. Lusten har som sagt inte funnits där och Svea verkar helt och hållet förstå oss. Hon ligger och gosar med mig i soffan på dagarna och verkar ha accepterar att läget är som det är just nu. Sjukligt bra hund de där, trots att hon sätter oss på prov ibland. Nu fick hon i alla fall en välförtjänt promenad till rastgården som är stor som en fotbollsplan med både husse och matte. Hon sprang och lekte med pinnar och vi gömde pinnar bland löven som hon fick springa och söka efter. Tror hon blev rätt nöjd.

 

Återigen går det inte att sätta ord på hur det känns att vara hemma i lägenheten i Gävle igen. Just nu ligger jag i soffan med One tree hill på tvn. Tommy är i skolan och jag har precis varit ute i ca 40 minuter i det underbara vädret med Svea. Just nu älskar jag den här årstiden men om en månad kommer jag säkerligen ha tröttnat ur totalt och längtar efter snö. Här är lite härliga bilder från dagens mysiga promenad.