Jag måste bara få skriva av mig. Jag blev så fruktansvärt glad när det plingade till på Facebook. Herta, Berner sennenhunden som försvann två dagar före nyårsafton är funnen och tillbaka där hon hör hemma. Hon har setts till varje dag, ibland flera gånger om dagen/natten men varit för skygg för att kunna fångas in. Jag själv har bara hållt ögonen öppna när jag varit ute med Svea och tagit promenader där Herta setts till men jag har inte letat aktivit. Det kanske ska tilläggas att hon cirkulerat väldigt nära vårat område. Nu till det fantastiska. Herta har haft en facebookgrupp där människor uppdaterat om vart hon synts till och hur man ska gå till väga, vilka som ska leta var osv. Några av dom här härliga människorna har alltså suttit uppe på nätterna i bilar, grillat bacon och gjort allt för att locka fram Herta. Helt oroliga människor som lägger ner all denna tid på att hitta vovven. Jag blir på riktigt tårögd och då är det inte ens min hund. I Gävle hjälpte jag till och leta efter en liten valp som tyvärr aldrig återfanns men jag kan bara tänka mig vilken lättnad och stolthet man känner när man lagt ner så många timmar för att tillslut lyckas fånga in henne och få hem henne till ägarna. Det ger verkligen hopp om människan!