Livet rullar på. Sakta men säkert. Sakta men säkert är jag på väg tillbaka. När det händer något hemskt i livet lär man sig uppskatta det man har. Jag är så glad att jag har min lilla familj vid min sida, Tommy och Svea. Dom ger mig så sjukt mycket glädje och kraft. Dom senaste dagarna har det ramlat in värmande sms, telefonsamtal, meddelanden och en fin bukett blommor. Tack igen Mikaela för blommorna! I slutet av nästa vecka är mitt mål att blicka framåt och lägga den här jobbiga tiden bakom mig, jag hoppas att jag lyckas med de. Idag blir det en lunch med Bella och sen packa ner lite mer i kartonger. Som sagt, det går sakta med säkert. Även om jag inte har någon större lust med någonting just nu är det skönt att ha lite saker inplanerade på dagarna som jag kan se fram emot. Små delmål.