Vi tog en promenad till en väldigt stor hundrastgård nu på eftermiddagen. Svea har kommit i skymundan nu dom senaste dagarna och har helt enkelt fått nöja sig med den vanliga halvtimmespromenaden varje gång vi gått ut. Lusten har som sagt inte funnits där och Svea verkar helt och hållet förstå oss. Hon ligger och gosar med mig i soffan på dagarna och verkar ha accepterar att läget är som det är just nu. Sjukligt bra hund de där, trots att hon sätter oss på prov ibland. Nu fick hon i alla fall en välförtjänt promenad till rastgården som är stor som en fotbollsplan med både husse och matte. Hon sprang och lekte med pinnar och vi gömde pinnar bland löven som hon fick springa och söka efter. Tror hon blev rätt nöjd.